Lås inte in dig i diskussioner om begreppet publikutveckling är bra eller inte. Arbeta praktiskt istället, samarbeta och dela din information med andra aktörer. Publikgurun Heather Maitland har varit på besök i Göteborg igen. RePublik passade på att bjuda in henne till en regional nätverksträff.
Heather Maitland kommer från England,där hon arbetar som konsult med bland annat strategisk marknadsföring, kommunikation och publikutveckling. Hon är en av förgrundsgestalterna inom begreppet Publikutveckling och är en av de som har varit med och definierat begreppet. En del av den svenska diskussionen har varit vilka begrepp vi ska använda – audience development – publikutveckling, eller audience engagement, som är svårare att direktöversättas. De flesta verkar vara överens om att använda det senare. Heather Matiland å sin sida tycker inte att man ska låsa in sig i diskussioner om vilka begrepp man ska använda. Det är inte användbart att göra det, helt enkelt.
– Organisationer använder olika variabler för att ta reda på hur konsten tas emot av publiken, men variablerna kanske ser olika ut för olika organisationer och därför behöver vi kanske olika definitioner av publikutveckling, menar hon.
Under sina många år har hon däremot kunnat identifiera vad publikutveckling inte är, vad som INTE driver arbetet framåt.
– Publikutveckling handlar inte om att ha en att-göra-lista och det är inget projekt. Istället handlar det om vad som är rätt för just din organisation, hur just ni kan bredda och fördjupa ert engagemang i publiken.
Heather Maitland gillar ordet engage, eftersom det berättar vad det handlar om – en tvåvägsrelation.
– Vi ”gör” inte audience development. Organsiationen behöver ha en dialog och bege sig ut på en resa tillsammans med sin publik, där man utforskar kulturen och konsten gemensamt.
Det är bra att vi vet hur gammal vår publik är och var de bor, men helt ärligt, borde vi inte ägna oss åt att prata om djupare saker än så, undrar hon.
– Vi ägnar oss åt att beskriva publiken eftersom det är lättare, men vi vill veta om vilken attityd de har till kultur och vilken syn de har på kulturen. Vi kanske vill veta något om deras liv, så att vi kan förstå hur engagemanget kan bli både djupare och bredare.
Organisationer som har oklart syfte, som inte har gjort det grundläggande arbetet och kommit fram till vad de har för mål, vad de vill göra eller vad vilka vill vara, har svårare att arbeta med publikfrågor. De har inte sin verksamhet förankrad i hjärtat.
– Det är en organisation som inte frågar sig varför? För vad? De har en att-göra-lista som de bockar av. ”Vi har balettföreställningar, vi har drama, vi har operaföreställningar i våra lokaler", men jag tror att man måste förstå varför man gör saker för att kunna arbeta med publikutveckling.
Att skapa förändring i en organisation verkar vara svårt att göra från botten och uppåt, säger hon. Att ha en ledning som driver frågan verkar vara en framgångsfaktor, liksom att hela organisationen involveras i processen att tänka på publikens erfarenhet.
– Hur engageras publiken? Vad kan den konstnärliga upplevelsen leda till? Får publiken nya insikter om sig själv och sin roll i samhället? Den typen av frågor handlar om organisationens förståelse för sig själv.