"Kultur har betydelse för var människor bosätter sig…"
Samtida forskning pekar dock på att kultur och kulturmiljö är faktorer som väger tungt för individens val av bostadsort. Exempelvis hävdar Castells (1997) att tidigare var industrin ryggraden i en stads ekonomi, i det framväxande ”postindustriella” samhället är det istället service och upplevelser. På motsvarandes ätt kan hävdas att idag styrs individernas val av lokaliseringsort i allt högregrad av vilka ”livskvaliteter” orten kan uppvisa (Cars 2003). I denna situationblir kultur, natur och fritidsaktiviteter allt viktigare för skapa en positiv imageoch attraktivitet, som innebär att staden kan hävda sin roll i konkurrensen medandra städer (Law 2002).
”Kultur spelar idag en nyckelroll i konkurrensen mellan städer, både föratt bygga en positiv image och attrahera besökare och rotlösa nationella och internationella företag, liksom för att attrahera den nya stora gruppenav välutbildade med hjälp av stadens kvaliteter.”Hamnett & Shoval 2003 (min översättning)
I korthet kan sägas att modern forskning om drivkrafter för stadsutvecklingpekar på att en positiv stadsutveckling ofta går hand i hand med utveckling avstadens kulturella tillgångar som utgör en viktig del av det vi som individerassocierar med god livskvalitet (Se till exempel Bianchini 1990, Jewson &MacGregor 1997, Law 2002 och Cars 2003). (s. 8-9)
/…/För drygt 60 procent av dem som flyttade till Ystad före 1970 utgjorde ”arbete”ett motiv för flytten. Bland dem som flyttat till kommunen efter 1990 varmotsvarande siffra bara drygt 20 procent. Under tidsperioden har alltså skett enmarkant minskning av arbetets betydelse för beslutet att flytta till Ystad.På motsvarande sätt ställdes en fråga om betydelsen av en ”attraktiv stadsmiljöoch bebyggelse” (se diagram på nästa sida).Inflyttarnas värdering av ”stadsmiljö och bebyggelse” som skäl för att flyttatill Ystad har förändrats radikalt under tidsperioden. Värderingen är spegelvändmot den som redovisades för ”arbetets” betydelse. Bland inflyttarna före 1970angav drygt 30 procent att ”attraktiv stadsmiljö och bebyggelse” var ett motivför flyttningen till Ystad. Bland de som flyttat in efter 1990 var motsvarandesiffra drygt 60 procent.(s. 9)
…och företag flyttar dit arbetskraften finns.
Våra lokaliseringsmönster har förändrats. Idag är det faktorersåsom kultur, stadsmiljö och livskvalitet som i betydande grad styr våra flyttningsmönster.
Effekterna av denna förändring kan summeras i två slutsatser.För det första kan vi konstatera att parallellt med att individerna förändrat sinavärderingar och preferenser vad gäller val av bosättningsort har företagen gjortdetsamma vad gäller lokaliseringsort. Den tid då människor flyttade till jobbenhar ersatts av en tid då företagen söker sig till städer där man kan finna denarbetskraft man söker. För det andra är slutsatsen att kultur, upplevelser ochstadsmiljöns kvaliteter spelar en väsentligt viktigare roll för stadsutvecklingen idag, jämfört med vad som var fallet under industrialismens epok.(s. 10)Kultur har betydelse för turisters destinationsval.
Studier som gjorts visar dock samtidigt, och entydigt, på att kulturattraktioneri vid bemärkelse spelar en avgörande roll för många turisters val av destination. (Richards 2001, sid. 5). (s. 13)
Kulturturister skapar ekonomiska värden, bidrar till att invånarnas möjlighet till kulturkonsumtion med kvaliteter.
Kulturturisterna är viktiga eftersom de genererar stora ekonomiska värden, både genom direktkonsumtion av kultur, men också genom konsumtion inom andra samhällsområden(handel, service, transporter samt besöks- och restaurangnäringarna).Utöver dessa rent ekonomiska värden kan dock kulturturisterna också skapaytterligare två slags värden.
Många av de kulturattraktioner som erbjuds är uppbyggda med avseendepå turister som besökare. Som framgår av de fallstudier som redovisas senare,så skulle få av de attraktioner som studerats kunna fungera, åtminstone i denform de idag bedrivs, om kundbasen i form av turister försvann. Realiteten är attinvesteringen i många kulturattraktioner gjorts med den uttalade förväntningenatt nå två kundgrupper, lokalt boende och verksamma samt turister. Det är försti den stund man når både en lokal och en tillrest publik som anläggningenfår det publikunderlag som krävs för lönsamhet. Mot denna bakgrund blirkulturturisterna viktiga också för stadsinvånarnas möjlighet att konsumera kultur.Utan turisterna skulle vissa typer av storskaliga satsningar vara omöjliggöra,exempelvis särskilda exklusiva evenemang eller kostsamma satsningar på konst,teater eller musik. Sistnämnda typ av projekt går utomlands ofta under denengelska benämningen ”flaggskepp” och utmärks just av sitt beroende avbåde lokala och tillresta besökare. För andra typer av kulturaktiviteter skulleverksamheten finnas kvar, men antalet möjligheter till besök skulle tunna ut. Detskulle kunna gälla exempelvis biografer, teatrar, restauranger eller caféer.En tredje typ av nytta som kulturturisten kan bidra till att skapa är kreativitet.I den globala konkurrensen måste en stad kunna erbjuda det som är bättre,originellare, attraktivare, genuinare, nyare, eller på annat sätt överlägset detsom kan erbjudas på annat håll. I denna konkurrenssituation skapar turistenincitament för kreativitet och nytänkande, som inte skulle ha haft sammagrogrund om målgruppen enbart utgjorts av de på platsen boende.(s. 14-15)
En kultursatsning behöver ofta ses i större sammanhang för att bli framgångsrik.
Något enkelt svar på vad som är lönsamt respektive olönsamt finns inte. Däremot finns såväl forskning som praktiska erfarenheter som kan ge en fingervisning om hur en kultursatsning kan slå ut. Följande faktorer är av betydelse:Avgörande är naturligtvis aktiviteten i sig själv, dvs. huruvida denna upplevssom attraktiv, både i förhållande till andra lokala aktiviteter, och i förhållandetill andra likartade aktiviteter på andra håll.
En andra faktor rör den kringservice som en besökare behöver. Det kan härhandla om mat och logi, men också om möjligheter att besöka närbesläktadekulturaktiviteter samt möjlighet till shopping eller rekreation. Av betydelse ärockså transportinfrastrukturen, det handlar här både om möjligheterna att ta sigtill den aktuella platsen och möjligheterna att transportera inom denna. Godatåg-, flyg- och bilförbindelser är ett plus, trafikstockningar och svagt utbyggdlokal kollektivtrafik hamnar på minussidan.
Slutligen har den omgivande miljön betydelse för framgången för en vissaktivitet. Om den omgivande miljön upplevs som tilltalande och spännandeökar det attraktionen av en viss aktivitet, och omvänt. Viktiga aspekter avomvärldsmiljön handlar om trygghet, skötsel och underhåll, men också omkvaliteter i form av bebyggelse med arkitektoniska kvaliteter, genomtänktaallmänna platser, bebyggelse- och promenadstråk som upplevs som attraktiva. (s. 18)
Sammanfattande text
Dagens samhälle karaktäriseras av en tilltagande konkurrens mellan städer.I denna konkurrens är kultur och attraktion nyckelbegrepp. För att attraheraboende, företag och besökare krävs inte bara att staden kan erbjuda traditionelltviktiga kvaliteter såsom en väl fungerande infrastruktur, en varierad bostadsmarknad, offentlig service av god kvalitet och en effektiv administration. Framgångsrika städer kännetecknas i allt högre grad av att de också kan erbjuda ettrikt utbud av kultur, attraktioner och upplevelser.
På institutionen för Samhällsplanering och miljö vid Kungliga Tekniskahögskolan (KTH) i Stockholm bedrivs sedan ett par år tillbaka forskning ochutbildning om kulturens och kulturmiljöns roll i samhällsutvecklingen. I dennabok sammanfattas resultat som kommit fram i ett par av de forskningsprojektgruppen slutfört under de senaste två åren. De projekt som behandlas är olikatill sin karaktär men har som gemensam nämnare att de diskuterar sambandenmellan kultur, attraktivitet och stadsutveckling. Projekten har bedrivits medutgångspunkt i fallstudier av Ales Stenar i Ystad, Folkoperan och Globen i Stockholm samt Västergötlands museum i Skara och Stockholms restauranger.Denna bok vänder sig främst till verksamma inom kultur- och turistnäringen,men också till personer verksamma med stadsutveckling. Ambitionen är attmed hjälp av de studerade exemplen och teoribildning inom området initieraen diskussion om möjligheter och förutsättningar att använda kultur som enmotor för stadsutveckling och ett medel för att attrahera såväl boende ochbesökare som företag.