Det hela började med att boende i stadsdelen Kristineberg i Borås hörde av sig till Stadsdelsförvaltningen Väster om den eftersatta utemiljön kring Centrumhuset.

Under hösten 2012 pågår en satsning på att få till en attraktivare utemiljö. Samtidigt satsar Stadsdelsförvaltningen Väster på delaktighet. Med hjälp av Kultur i Västs arkitekturkonsulent Mania Teimouri har man kunnat få tips, till exempel om en arkitekturpedagog som kan hjälpa till i arbetet.

Förskolebarn, ungdomar från fritidsgården, Kristinebergsskolan och boende i området ska jobba fram förslag på förändringar. De olika förslagen ska sedan ställas ut och bilda en gemensam vision. Utifrån utställningen ska man sedan förverkliga visionen.

Tidsplan hösten 2012

28 september–28 november
Utställning och idéverkstad på Kristinebergs bibliotek.
Alla bjuds in att bidra till utställningen om utemiljön.

1 oktober-1 november 
Vill du göra en  trygghetsvandring? Allmänheten bjuds in att fylla i en intresseanmälan. Man genomför en trygghetsvandring för seniorer, en för vuxna och en för barn. Den 18 oktober får elever från Kristinebergsskolan ta upp sina frågor och synpunkter kring utemiljön, efter att de gått trygghetsvandring tillsammans med fastighetsägare och representanter från kommunen. Läs en artikel från dagen här.

6 november
Workshop: Eleverna från Kristinebergsskolan deltar tillsammans med arkitekturpedagogen Ylva Eckersjö.

Vecka 48 
Resultatet av höstens projekt kommer att ställas ut på biblioteket. Under en kväll presenteras och diskuteras vad som framkommit och hur man kan gå vidare med de inkomna idéerna rent praktiskt.

Under 2009 och 2010 genomförde Uddevalla kommun tillsammans med Kultur i Väst och Chalmers Arkitektur en serie trygghetsvandringar tillsammans med barn och unga. Bakgrunden till projektet var ett gemensamt intresse att utveckla en metod för barns och ungas delaktighet i samhällsplaneringsprocessen där trygghetsvandringarna för Uddevalla ingått som en del i ett större medborgarinflytandeprojekt (Interreg-projektet MötesplatS Medborgare).

Erfarenheterna från våra tidigare trygghetsvandringar har varit att barn och unga snarast blivit ett språkrör för de vuxnas (föräldrar, lärare, fritidsledare osv) åsikter. I projektet ställde vi därför de vuxna åt sidan, lät barn och unga arbeta med frågorna tillsammans med en arkitekturpedagog från Kultur i Väst och bjöd därefter in beslutsfattare att följa med på barnens redovisning i den konkreta fysiska miljön. Resultatet finns i dag samlat i en metodbok som utgivits av Kultur i Väst. 

Delar av projektet blev vad man skulle kunna kalla en demokratisk framgång. Metodutvecklingen som var grunden till vårt gemensamma projekt gav reella bieffekter som varit delvis större än vi hoppats på. Framför allt är det de snabba och konkreta resultaten av trygghetsvandringarna som upplevts positivt. Där förslag som varit enkla att åtgärda har lyfts har såväl kommunala förvaltningar som bostadsbolag och andra intressenter varit snabba att åtgärda bristerna. Där förslag som varit mer omfattande lagts kan vi än idag se spåren efter projektet. Den effekt detta gett på barn och ungas förtroende för att de vuxna faktiskt bryr sig om deras åsikter är svåra att överskatta.  

Ur ett delaktighetsperspektiv har arbetet med trygghetsvandringarna definitivt varit till nytta för Uddevalla kommun. Diskussioner förekommer om hur vi i framtiden kan implementera metoden på ett tydligare sätt i den kommunala organisationen. Resultaten och erfarenheterna från trygghetsvandringarna används idag inom planarbetet på Miljö- och Stadsbyggnad, skolan har genomfört egna vandringar och för tillfället diskuteras möjligheterna att avsätta delar av Tekniska kontorets investeringsbudget för åtgärdsförslag som lyfts under framtida trygghetsvandringar.  

Samarbetet med Kultur i Väst och tillgången till expertis i form av en arkitekturpedagog har varit ovärderligt i arbetet med metodutvecklingen. Detta vittnar t ex skolan om som genom en tillfällig kompetensförstärkning i klassrummet lärt sig mycket om hur man kan arbeta med barn och unga, trygghet och fysisk miljö. Även andra deltagare med mer direkta beslutsbefogenheter vittnar om hur lärorikt det varit att se på frågor om t ex trafik- och boendemiljö ur ett barnperspektiv. 

Uddevalla kommuns befolkning har ett (jämfört med andra kommuner) lågt förtroende för kommunens verksamheter och sina möjligheter till påverkan. Graden av upplevd trygghet är låg. För oss är det viktigt att på olika sätt stärka invånarnas tilltro till det offentliga systemet och sina möjligheter till inflytande. 
Trygghetsvandringarna som utvecklats tillsammans med Kultur i Väst är en av de metoder vi tänker fortsätta utveckla. Det är en effektiv, uppskattad och snabb möjlighet att tillsammans med medborgarna genomföra önskvärda insatser i närmiljön. Erfarenheterna visar också att det inte de stora insatserna som efterfrågas, utan små trivselskapande åtgärder som ökar tryggheten i den egna vardagen. När man själv varit med och beslutat om förbättringarna ger det dubbel effekt. Det gäller såväl vuxen som ung. 

Stefan Björling Utvecklare Uddevalla kommun, ansvarig för kommunens arbete med trygghetsvandringar. 

Stefan Björling är utbildad journalist på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv. Han arbetar i dag som utvecklare och utredare på Uddevalla kommun med ansvar för demokrati- och bostadsfrågor.

Här hittar du en tidningsartikel om trygghetsvandringarna i Bohusläningen från den 25 november 2009.