Process 2009-2012

Inför 2012 hade ABM Västra Götaland och filmkonsulenterna bred gemensam erfarenhet kring filmarvet och planerade för ett pilotprojekt tillsammans med Kungliga biblioteket. Målet var att hitta en modell för hur äldre ickefiktiv film kunde göras tillgänglig för alla på webben - i ett system där kommunal, regional och nationell nivå samverkade och kompletterade varandra. Kungliga biblioteket kunde dock inte fullfölja planerna och projektet blev inte verklighet. Detta dokument beskriver erfarenheter och arbetsprocess under 2009 - 2011 samt nuläget våren 2012.

Ett kommunalt behov

Allt fler kommuner i Västra Götaland vänder sig till den regionala kultursektorn med frågor kring hantering av äldre film - film som skildrar platser och skeenden i den egna kommunens moderna historia. Frågorna gäller både film ur de egna samlingarna och film som finns hos föreningar eller privatpersoner, som kan vara av allmänt intresse. Samtliga kommuners kontaktpersoner är medvetna om att filmen utgör ett kulturarv som behöver tas omhand snarast för att inte förstöras. De är också medvetna om att de saknar kunskap och framförallt resurser för att kunna lösa problemet på egen hand.

Regional filmarvsgrupp

Med kommunernas behov som utgångspunkt tog ABM Västra Götaland* och filmkonsulenterna under 2009 initiativ till en filmarvsgrupp** där representanter från Kultur i Väst, Regionarkivet och Västarvet gemensamt problematiserade filmarvsfrågan (se Problemträd enligt LFA-metoden) och tittade närmare på vad respektive förvaltning kunde bidra med i ett regionalt utvecklingsarbete kring äldre ickefiktiv film. I diskussionerna hade gruppen regelbunden kontakt med det nationella filmarkivet i Grängesberg (idag en del av Kungliga bibliotekets avdelning för Audiovisuella medier) samt med Kulturarv Östergötland som arbetar med liknande frågeställningar.

Visionär strategi

Redan i inledningen av filmarvsgruppens arbetsprocess blev det tydligt att den regionala målsättningen för filmarvet sträcker sig längre än till att ”rädda filmerna” genom digitalisering och långsiktig förvaring. För att verksamheten ska bli relevant och intressant ur ett regionalt perspektiv krävs strategier kring både tillgänglighet och delaktighet. Film är i sig en attraktiv och lättillgänglig uttrycksform för de allra flesta, oavsett ålder och ursprung. Genom främst digitalisering och åtkomst på webben blir materialet dessutom lätt att få tag i. Till detta måste ytterligare arbetsinsatser läggas, lokalt och regionalt, som gör filmen till ett levande och angeläget pedagogiskt material. (Se vidare under rubriken Visionärt exempel)

Pilotprojekt

Parallellt med de regionala diskussionerna genomförde filmarvsgruppen, i samverkan med filmarkivet i Grängesberg och Tranemo bibliotek, ett pilotprojekt i Tranemo kommun under 2010. Syftet var att testa filmarvsgruppens idé om filmens väg ”från byrålåda till tillgänglig digital fil” i praktiken samt att få in idéer kring hur äldre film kan användas i nya sammanhang. För Tranemo kommun, som planerade för nyskapande biblioteksverksamhet, innebar det dessutom att pröva något helt nytt och att på köpet få ett antal filmer digitaliserade.

Biblioteket fungerade som informations- och insamlingsnav samt hade direktkontakt med Grängesberg, dit filmerna skickades för digitalisering och långsiktig förvaring. I ett tidigt skede var även Västarvet inblandade i själva digitaliseringen men eftersom verksamheten där har mycket begränsade resurser var Grängesberg det mera hållbara alternativet på längre sikt. Den regionala filmarvsgruppen initierade projektet och fungerade som rådgivare, tog fram inlämningsblanketter och höll i ett inlednings- respektive avslutningsseminarium i kommunen. Projektet resulterade i en mängd digitaliserad ickefiktiv film från trakten, en nyproducerad film utifrån det äldre materialet samt i många idéer kring hur filmarvet kan användas på nyskapande sätt i dagens samhälle.

Inom ramarna för handlingsprogrammet Lust att lära startades ett mindre filmarvsprojekt i Skövde kommun i slutet av 2010. I motsats till Tranemo, där inbjudan gick ut i hela kommunen, fokuserar man i Skövde inledningsvis på att arbeta med filmarvet i studiecirkelform. Eftersom inlämningen av filmer till Grängesberg stoppades tillfälligt när Kungliga biblioteket (KB) tog över verksamheten, har man i Skövde valt att skriva ett lokalt digitaliseringsavtal med Mediapoolen för att kunna driva projektet framåt i önskvärd takt. Dessa, och andra redan digitaliserade, filmer går i ett senare skede att lägga in i det filmregister Regionarkivet skapat för Västra Götalands filmarv (mer om registret längre fram).

Erfarenheter att dra lärdom av

Filmarvsgruppens fyra representanter har fokuserat på olika områden, vilket varit framgångsrikt och nödvändigt effektivt, på grund av tidsbrist. I efterhand kan vi konstatera att någon borde haft tid i sin tjänst för att leda projektet, då en nackdel är att ingen idag kan överblicka projektet som helhet. Gruppens arbete hittills innebär dock att det finns en stabil grund och gott om gjorda erfarenheter inför den fortsatta processen, vilken i nuläget bör fokusera på att erbjuda kommuner konsultativt stöd och exempeldokument samt på att omvärldsbevaka området.

Pilotprojektet i Tranemo ledde till mycket ny kunskap, bland annat vikten av att hålla kommunernas förväntningar på en realistisk nivå, att vara tydlig i ansvarsfrågor och att filmerna direkt hamnar i ett korrekt flöde med rätt information. Ett samverkansavtal mellan kommunen, regionen och Grängesberg, för att tydliggöra roller och ansvarsområden, hade underlättat arbetet. Slutligen hade det även här varit en fördel med en huvudansvarig person, för att kunna överblicka helheten och för att ha kontroll över processen ”från ax till limpa”.

Nuläge

Eftersom KB inte kunde fullfölja planerna på ett gemensamt pilotprojekt enligt den ovanstående modellen under 2012 (se dokumentet Filmarvsmodell längst ned på Filmarvets startsida), befinner vi oss i ett helt nytt läge där ett betydligt större ansvar vilar på kommunerna själva.

Regionalt erbjudande

Från regionalt håll erbjuder vi även i fortsättningen konsultativt stöd i filmarvsfrågor samt tillgång till det som ingick i modellen ovan; ett regionalt webbaserat filmarvsregister för långsiktig digital förvaring hos Regionarkivet,  formuleringar kring upphovsrätt samt exempel på inlämningsblankett och flödesschema.

Det som saknas i nuläget är samlade möjligheter till digitalisering, webbpublicering och långsiktig förvaring av originalfilmer. Vi för diskussioner med flera aktörer gällande digitaliseringslösningar men innan dessa har blivit verklighet är Bohusläns museum/Västarvet eller privata aktörer realistiska alternativ.

Kommunala lösningar

När det gäller publicering av filmerna på webben är YouTube och Vimeo attraktiva kanaler som bör användas, dels för att filmerna blir lättillgängliga och dels för att de når en bred målgrupp. Vi bedömer att samtliga kommuner kan lösa en liknande publicering på egen hand, genom internt samarbete med exempelvis IT-avdelning eller skola.

Slutligen kan vi från regionalt håll ge råd kring hur man i en kommun förvarar äldre filmer i de egna arkiven eller magasinen på bästa sätt.

Senaste nyheter

  • Ny plattform för Västra Götalands digitala kulturarv

    fredag 5 september 2014
    Kulturarv/ABM I samband med Kulturarvsdagen den 14 september 2014 lanserar ABM Västra Götaland en ny digital plattform – en ingång till det digitala kulturarvet i Västra Götaland. Den nya webbplatsen är till för dig som vill veta mer om vad som finns på dessa institutioner och hur det kan användas i praktiken.
  • Möt en länshemslöjdkonsulent!

    tisdag 27 maj 2014
    Kulturkatalogen Väst Slöjd i Väst arbetar mycket med de ideella hemslöjdsföreningarna i regionen och har ett stort kursutbud tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Här berättar länshemslöjdkonsulent Hillevi Gunnarsson om sitt arbete på Slöjd i Väst.
  • Vill du äga kulturarvet?

    måndag 2 december 2013
    Kulturarv/ABM Kulturarv är något spännande som finns överallt. Vi äger kulturarvet tillsammans heter en ny folder som Kultur i Väst och Västarvet arbetat fram. Målsättningen med arbetet är att vårt gemensamma kulturarv ska användas av så många som möjligt. Att äga kulturarvet är en rättighet för alla.