2011-12: CityArtLab utforskar staden – från Mariestad till Minsk

Från Stadslaboratoriet/CityArtLab i Mariestad till Y Gallery i Minsk, Vitryssland. I CityArtLab undersöktes Mariestad av kritiska underifrånröster från både konstnärer och allmänhet. När nu även Vitrysslands huvudstad granskas av konstnären och curatorn Anna Viola Hallberg tillsammans med allmänhet och kollegor från Sverige, Ryssland och Vitryssland, kommer de två städernas skillnader och likheter att dras upp i ljuset.

Anna Viola Hallberg är även aktuell som föreläsare på Fokus: Offentlig videkonst, konstkonsulenternas och Galleri Konstepidemins första seminarium om rörlig bild i det offentliga rummet, så vi ringde upp Anna Viola för att ställa några frågor.

Först och främst, vem är du?

– Nu är jag konstnär och curator och intresserar mig främst för mötet mellan konst och samhälle. Tillsammans med Annica Karlsson-Rixon driver jag galleriet Aview Nomad Gallery som via bland annat gatuprojektioner förhåller sig till det offentliga.

– Jag har en bakgrund inom filmområdet. Efter några år ville jag ha en paus från att undervisa i film och flyttade till New York och skaffade jobb på en reklambyrå. Och jag tycker fortfarande identitetsbyggande är intressant, oavsett om det gäller ett varumärke eller konst. Jag är forskande i min process och rör mig i områdena video, installation och interventioner.

Och vad ska du göra i Minsk?

– Jag kommer att ta erfarenheterna från Mariestad och göra om projektet, fast i komprimerad form. Vi ser på staden Minsk och försöker hitta punkter i det offentliga rummet som vi på olika sätt vill kommentera eller göra ett historieberättande kring. Vi arbetar med organisationer, samlingar och privatpersoner. Galleriet blir en ateljé öppen för allmänheten och vi kommer att forma ett tillfälligt konstnärskollektiv i staden.

– Med mig har jag Göteborgskonstnären Carolina Falkholt, och några av de studenter som var med i Mariestad i somras kommer att åka till Minsk från Moskva. Utifrån middagssamtal sätter vi igång konstprocesserna, så vi tänker och planerar på kvällarna och utför på dagarna.

– Bland de vitryska konstnärer som vi jobbar med märks till exempel Maria Hrustalyova som kommer att dokumentera hela projektet. Vi kommer även att ha andra även om de inte är på plats fysiskt, som till exempel Signe Bremer som förutom att hon är en alldeles färsk doktor i etnologi även broderar korsstygn. Hon ska leda en workshop kring identitet – Queer Craftivism (craftivism – en rörelse som förenar hantverk och aktivism) helt enkelt. Vid ett annat sådant tillfälle så sker samtalet med Queer Fest i S:t Petersburg.

– Så vi samlar under tio dagar konstnärer, poeter, filosofer, arkitekter och ser på tillträdet till det offentliga rummet både fysiskt och intellektuellt, och när vi åker tillbaka till Sverige fortsätter utställningen och arbetet på olika sätt månaden ut.

Varför just Minsk?

– Jag tar tidigare ställt ut i samma galleri, då med State of Mind, ett projekt som undersökte hur situationen för HBT-personer såg ut i S:t Petersburg. Galleriet är unikt i sin förmåga att omforma sig själv. De är till exempel gentemot vitryska myndigheter ett kommersiellt galleri fast de i själva verket först och främst är en konsthall. Och när de blev av med sin förra lokal så stoppades de inte av det utan hittade i stället en ännu större. Genom detta har de nu intäkter från hyresgäster som de delar lokaler med och detta täcker deras egna fasta kostnader.

– Jag är också intresserad av att se vad skillnaden kommer att bli mellan de två städerna om vi gör en liknande insats i dem båda. En del av projektet kommer också att återvända till Göteborg genom att vi projicerar dagliga uppdateringar varje kväll vid Magasinsgatan 3 i Göteborg. Det kan vara verk men också dokumentation av projektet.

Hur kommer det att gå att arbeta i ett land som Vitryssland, ett land som har kallats för Europas minst demokratiska?

– Det gick ju att genomföra en visning av State of Mind, som är både regimkritiskt samt pratar om rättigheter. Samtidskonsten kan verka där andra röster inte kan tala och har därför en möjlighet att vara radikal. Y-Gallery for Contemporary Art och jag har haft löpande kontakt och de var i Mariestad vid invigningen av Stadslaboratoriet i juli 2011. Vi har gjort vad vi har kunnat för att hitta ett nyanserat arbetssätt som kan expandera in i samtalet om det offentliga rummet. Men det finns också konstnärer som inte längre kan verka i Minsk.

Du kommer även vara med på Fokus: Offentlig videkonst den 7 december 2011 trots att du då befinner dig i Minsk. Hur går det till?

– Jag kommer att vara med via Skype för att prata om projektet, samt även ha med mig en curator från galleriet i Minsk som kommer att prata om hur de upplever arbetet i det offentliga rummet. Annica Karlsson Rixon finns på plats i Göteborg och talar där om hur vi arbetar med projektionsserien, Public Projections, på Magasinsgatan.

Fakta

Namn: Anna Viola Hallberg
Ålder: 44 år
Yrke: konstnär, curator (MSc International Museum Studies)
Bor: Brännö utanför Göteborg
Hemsida: Aview, Aview Nomad Gallery

Projektet kan följas på bloggen Street Curators Minsk.